Elŝuti PDF-on
Reiri al la rakontolisto

Höna och Örn Kokino kaj Aglo

Verkita de Ann Nduku

Ilustrita de Wiehan de Jager

Tradukita de Lena Normén-Younger

Lingvo sveda

Nivelo 3-a nivelo

Laŭtlegi la tutan rakonton Sonregistraĵo por tiu ĉi rakonto ankoraŭ mankas.


En gång i tiden var Höna och Örn vänner. De levde i fred med alla de andra fåglarna. Ingen av dem kunde flyga.

Iam Kokino kaj Aglo estis amikoj. Ili vivis en paco kun ĉiuj aliaj birdoj. Neniu el ili sciis flugi.


En dag blev det hungersnöd i landet. Örn var tvungen att gå mycket långt för att hitta mat. Hon kom tillbaka mycket trött. ”Det måste finnas ett enklare sätt att resa på!” sa Örn.

Iun tagon regis malsato en la lando. Aglo devis paŝi tre malproksimen por trovi manĝaĵon. Ŝi revenis tre laca. “Devas esti pli facila maniero vojaĝi!” diris Aglo.


Efter en god natts sömn fick Höna en briljant idé! Hon började samla ihop avfallna fjädrar från alla deras fågelvänner. ”Låt oss sy ihop dem ovanpå våra egna fjädrar!” sa hon. ”Kanske det gör det enklare att resa.”

Post bona dormo Kokino havis brilan ideon. Ŝi komencis kolekti la falintajn plumojn el ĉiuj siaj birdaj amikoj. “Ni kudru ilin kunen super niaj propraj plumoj,” ŝi diris. “Eble tio faros vojaĝi pli facila afero.”


Örn var den enda i byn med en synål så hon började sy först. Hon sydde sig själv ett par vackra vingar och flög upp högt ovanför Höna. Höna lånade synålen men blev snart trött på att sy. Hon lämnade synålen på skåpet och gick ut i köket för att göra mat åt sina barn.

Aglo estis la sola en la vilaĝo kun kudrilo, do ŝi komencis kudri unue. Ŝi faris al si paron da belaj flugiloj kaj flugis alta super Kokino. Kokino prunteprenis la kudrilon, sed ŝi baldaŭ laciĝis pri kudrado. Ŝi lasis la kudrilon sur la ŝranko kaj iris en la kuirejon por prepari manĝaĵon por siaj infanoj.


Men de andra fåglarna hade sett Örn flyga iväg. De frågade Höna om de fick låna synålen för att sy egna vingar. Snart var det fåglar som flög över hela himlen.

Sed la aliaj birdoj vidis Aglon flugi for. Ili petis Kokinon prunti al ili la kudrilon por fari flugilojn ankaŭ por ili mem. Baldaŭ birdoj flugis ĉie supre en la ĉielo.


När den sista fågeln kom för att låna synålen var Höna inte där. Så hennes barn tog synålen och började att leka med den i sanden. När de blev trötta på leken lämnade de nålen i sanden.

Kiam la lasta birdo redonis la pruntitan kudrilon, Kokino ne estis tie. Do ŝiaj infanoj prenis la kudrilon kaj ekludis kun ĝi. Kiam ili laciĝis pri la ludo, ili lasis la kudrilon en la sablo.


Senare den eftermiddagen kom Örn tillbaka. Hon bad om synålen för att laga några fjädrar som hade lossnat under hennes resa. Höna letade efter den uppe på skåpet. Hon letade i köket. Hon letade på gården. Men nålen gick inte att hitta någonstans.

Poste tiun posttagmezon, Aglo revenis. Ŝi petis la kudrilon por ripari iujn plumojn kiuj malfiksiĝis sur ŝia vojaĝo. Kokino rigardis la ŝrankon. Ŝi rigardis en la kuirejon. Ŝi rigardis en la korton. Sed la kudrilo troviĝis nenie.


”Ge mig bara en dag”, bad Höna Örn. Sedan kan du laga din vinge och flyga iväg för att leta mat igen. ”Bara en dag till”, sa Örn. ”Om du inte kan hitta nålen måste du ge mig en av dina kycklingar som betalning.”

“Nur donu al mi tagon,” Kokino petegis Aglon. “Tiam vi povos ripari vian flugilon kaj flugi por akiri manĝaĵon denove.” “Nur unu tagon pli,” diris Aglo. “Se vi ne trovos la kudrilon, vi devos doni al mi unu el viaj idoj kiel pagon.”


När Örn kom nästa dag hittade hon Höna krafsandes i sanden men ingen nål. Så Örn flög ned snabbt och fångade en av kycklingarna. Hon flög iväg med den. Från den dagen hittar alltid Örn Höna krafsandes i sanden efter nålen när hon dyker upp.

Kiam Aglo venis la venontan tagon, ŝi trovis Kokinon skrapantan en la sablo, sed neniu kudrilo. Do Aglo flugis tre rapide kaj kaptis unu el la idoj. Ŝi forportis ĝin. Ĉiam post tiam, kiam ajn Aglo aperas, ŝi trovas Kokinon skrapantan en la sablo por la kudrilo.


När skuggan av Örns vinge faller på marken varnar Höna sina kycklingar: ”Gå undan från det öppna och torra landskapet! ”Och de svarar: ”Vi är inga dumskallar. Vi kommer att springa.”

Kiam la ombro de la flugilo de Aglo falas sur la kampo, Kokino avertas siajn idojn. “Eliru el la nuda kaj seka tereno.” Kaj ili respondas, “Ni ne estas malsaĝuloj. Ni kuros.”


Verkita de: Ann Nduku
Ilustrita de: Wiehan de Jager
Tradukita de: Lena Normén-Younger
Lingvo: sveda
Nivelo: 3-a nivelo
Fonto: Hen and Eagle el la Afrika Rakontolibro
Krea Komunaĵo Permesilo
Ĉi tiu verko estas disponebla laŭ la permesilo Krea Komunaĵo Atribuite 3.0 Tutmonda.
Opcioj
Reiri al la rakontolisto Elŝuti PDF-on